Många, eller alla mammor använder uttrycket "var tog tiden vägen, det går så snabbt" osv osv.
Och det är ju så sant.
Jag kan verkligen inte förstå det!
När växte dom från att vara små små plutte bebisar till små kloka barn?
Jag har ju varit där hela tiden, hur kan dom växa och man ser det fast man inte ser det?
Förstår ni hur jag menar?
Från 2 kg bebisar till 11 kg barn!
Är det bara jag som är knäpp eller tänker fler så här? =)
2
Renata - gravid v 35:
Kan verkligen tänka mig hur det är! Man ska verkligen njuta av den här tiden för sen är de tonåringar (och halvt odrägliga) haha
3
Magda:
Oj oj vad jag känner igen ditt tänk.
Jag har ju Noel som är tre som man nu kan föra ett bra samtal med och hitta på mycket skoj. Han är ju ändå ibland i mina ögon bara en liten bebis. Jag tycker tiden bara går fortare och fortare.
Jag är glad jag skriver bloggen för där kan man gå tillbaka och läsa och se utvecklingen.
Fina som tjejer helt nya i den stora världen :)
4
Patricia - mamma till Saga o wiggo:
gud vilken mysig o fin blogg! underbart vackra små tjejor du har! hit kommer jag definitivt igen :)
kram
5
Emma - tvillingmamma:
Sv: de är 8 månader, dina? :) hur är det att vara ensamstående? Jag lever ju med barnens pappa men det är som att man är ensamstående eftersom han gör verkligen ingenting och betalar ingenting. Det är tufft! Men att se sina barn ger så otroligt mkt energi <3
6
Nina:
God morgon!
Ja jag måste verkligen försöka komma ihåg att titta på reprisen!
Tiden går sjukt snabbt! Det är skrämmande ju! Får ångest ibland då tiden bara rusar iväg. Känns som man inte hinner va med och njuta av nuet.
Ha en fin torsdag!
Här snöar det, känns inte bra det!
7
Anonym:
Oh ja! De växer fort... för fort! =)
Vilken härlig blogg du har! Letar nya mammablogar, lust att ta Bloglovin- följe?
Kram!
8
Sofie - Mamma till två små:
Tänker så hela tiden. För varje liten ny grej som dom snappar upp så står man med ett frågetecken ovanför skallen och liksom tänker när fan blev han/hon SÅ stor! Var är bebisen man gick och bar för en liten stund sedan?
9
Louize:
Nej men va små dom var där =D
åh vilket gulligt leende du lyckades fånga på bild =D
kommer följa din blogg känner jag =)
10
Martina- mamma till Novalee:
Hehe nej du är minsann inte ensam om att tänka så, det är ju sjukt hur snabbt de utvecklas och växer upp, jag tycker ju nyss att jag var gravid med Novalee, att vi nyss låg på sjukhuset och sedan kom hem, men den där tiden efter jag hänger inte med.. VAD exakt gjorde man innan man fick barn? Vad "fördrev" man tiden med då? Nu har man ju alltid något att göra liksom.
11
Petra:
Ja du är inte alls ensam om att tänka så. man ser dom varje dag men ändå märker man inte att helt plötsligt e dom "stora" ju & inte bebisar längre. Snyft.
Cornelia fyller 6 ju på söndag & snart fyller min lille bebis 1?!!! Ett år?!! Sjukt. Kändes som jag var gravid nyss?!
Kram
12
Paula:
Du är definitivt inte ensam om att tänka så :) Jag kan inte förstå att mina inte ens vägde ett kilo och nu är dom tre år och två friska och busiga pojkar med glimten i ögat :)
Mina blev tre år i mars :)
13
Emma Josefine:
Det är ju exakt sådär, så svårt att hänga med i svängarna ! Tiden går i rasande tempo så det är skrämmande ibland :)
vilka fina tjejer du har !
skriven
det blir väl lätt så, hoppas du får en fin kväll !